Surinam ligger i de norra delarna av Sydamerika och den norra landgränsen utgörs av en kuststräcka mot Atlanten. I väster gränsar Surinam till Guyana, i öster till Franska Guyana, och söder om Surinam ligger Brasilien. Det bor knappt en halv miljon invånare i Surinam. Befolkningen i landet är extremt heterogen. En tredjedel av dessa är indier vars anfäder kom hit som gästarbetare under 1800-talet.
En tredjedel av befolkningen är kreoler, det vill säga en blandning mellan afro-amerikaner och etniska européer. 15 % av befolkningen kommer ursprungligen från Java och det finns även en större grupp maroner, det vill säga ättlingar till slavar och indianer i Surinam. Den religiösa tillhörigheten är lika heterogen som befolkningen. Nästan 30 % är hinduer, en fjärdedel av invånarna är protestanter och nästan lika många är katoliker. Den muslimska befolkningen utgör en femtedel av den totala populationen och det finns flera lokala religioner i området.
Det officiella språket är holländska. Många talar engelska och flera andra språk är i bruk i landet. Huvudstaden Paramaribo ligger utmed Atlantkusten där Surinamfloden har sitt utlopp och är landets största stad. Här bor ungefär en kvarts miljon invånare. De flesta invånare bor i landets norra delar utmed kustområdena.
Surinams natur
Surinam är till ytan den minsta självständiga staten i Sydamerika. Kusten består till stora delar av träskmarker. Här finns också den största delen av landets lilla andel jordbruksmarker. Den övriga markytan utgörs av kulligare områden och en stor del av inlandet är regnskog. En savann breder ut sig mot gränsen till Brasilien. Högsta punkten Julian Top finner man i landets centrala delar. Toppen reser sig 1 230 meter över havet.
Landets flora och fauna tillhör de rikaste i världen. En del av det fantastiska växt- oh djurlivet skyddas genom nationalparker. Den största parken är Central Surinams Naturreservat som lockar en mängd besökare varje år. Det går många floder genom området och floder utgör också naturliga gränser till Guyana i väst och Franska Guyana i öst. Det finns även en del sjöar. En gigantisk damm, Brokopondoreservoaren, ligger i landets nordöstra delar utmed Surinamfloden. Den är en av världens största dammar och är en viktig energikälla för landets industrier.
Surinam – historia, ekonomi och klimat
Surinam blev en holländsk koloni år 1667. Man fick sin självständighet år 1975. Surinam blev snart en diktaturstat och regimen höll ställningarna fram tills 1987 då landet fick ett demokratiskt styre. I början av 1990-talet skedde en statskupp, men den varade inte så länge. Idag styrs landet som en demokratisk republik.
Till naturtillgångarna hör trä, vattenkraft, fisk, kaolin och bauxit. Framför allt kommer inkomsterna från bauxitgruvorna men en stor del av befolkningen räknas som fattiga. Turismen är en allt viktigare näring får både landets ekonomi och som sysselsättning. Särskilt eko-turismen har blivit en blomstrande industri med safaris och regnskogsturer. Valutan är surinamesiska dollar.
Klimatet i Surinam är i huvudsak mycket varmt och tropiskt då landet ligger utmed ekvatorn. Det varma vädret mildras något av de västliga passadvindar som kommer in över landområdet. Regnperiod råder mellan april till augusti och mellan november och februari.