Franska Polynesien är en grupp om 130 mycket utspridda öar i Stilla Havet. Öarna är de östligaste av ögrupperna som utgör Oceanien och ligger en bra bit sydöst om Hawaii. Området gick förr under namnet Franska Oceanien.
Det bor ungefär 275 000 invånare i Franska Polynesien. 70 % av invånarna bor på huvudön Tahiti. Nästan 9 av 10 invånare är infödda polynesier och de flesta resterande är etniska fransmän. De officiella språken är tahitiska och franska. De flesta tillhör en kristen kyrka.
Huvudstaden Papeete är en livlig och internationell hamnstad på den nordöstra delen av Tahiti. Om man räknar in förorterna bor drygt 130 000 invånare i området. Staden är den mest betydande för hela Franska Polynesien och områdets kommersiella, finansiella och administrativa center.
Franska Polynesiens natur och klimat
Området för öarna i Franska Polynesien är enormt. Det finns 118 öar i fem olika ögrupper i området: Sällskapsöarna, Tuamotuöarna, Marquesasöarna, Australöarna och Gambieröarna. Många av öarna består av långa och platta korallatoller och rev som kommit upp över havsytan av vulkanisk aktivitet. De allra flesta klassas som paradisöar med kritvit sand, vajande palmer och inte minst djupa regnskogar, i alla fall där öarna är större än bara små kobbar.
Den största ön är Tahiti i Sällskapsöarna och ön går även under smeknamnet kärlekens ö. Här ligger, såsom på många andra av öarna, regnskogen tät i inlandet. Flera åar och floder skapar vattenfall genom landskapet och stränderna är rena paradisstränder för besökarna. De flesta turister besöker ön och de andra öarna i ögruppen såsom Moorea och Bora Bora. Utanför Bora Boras kust och utmed flera av de andra öarnas kuster ligger vidsträckta korallrev. Klimatet är tropiskt och det betyder värme och hög luftfuktighet året om. Regnperioden varar mellan november till april.
Franska Polynesien – historia, ekonomi och kultur
De första invånarna kom till öarna under 500-talet e Kr. I början av 1600-talet började de första européerna att segla in i ögruppen och tog området i besittning. Franska Polynesien tillföll Frankrike år 1880. År 1946 blev området ett yttre franskt territorium och det har det förblivit sedan dess. Självstyret i interna frågor är stort och det politiska livet är demokratiskt uppbyggt.
Man har genomfört atomsprängningar i området, särskilt runt ön Mururoa, men det har man slutat med sedan en tid. Trots det dras området av miljöproblem och invånarna av hälsoproblem som följd av dessa sprängningar. Franska Polynesien får en hel del inkomster av de franska förband som ligger förlagda här. Man får även inkomster av kopraproduktion och turismen. Många av invånarna har flyttat till Frankrike för sina familjers och sin egen försörjnings skull. Man håller på att utvidga pärlodlingar med svarta pärlor för att öka inkomsterna. Inkomstskillnaderna i landet är stora. Valutan är CFP franc, en valuta som flera franska territorier som inte tillhör Europa använder.
Den maoriska kulturen har bevarats och är i högsta grad levande. Musik, dans och seder lever kvar såväl under vardag såväl som fest. Städerna och de urbana områdena visar på det franska inflytandet, inte minst i arkitekturen.