Lesotho är ett litet kungadöme i sydöstra Afrika. Det har ingen egen kustlinje utan är helt omslutet av grannlandet Sydafrika.
Det bor ungefär 2 miljoner invånare i Lesotho. Nästan alla som bor i Lesotho tillhör den etniska gruppen sotho. Det gör landet till det mest homogena i hela Afrika. 80 % av befolkningen tillhör den kristna kyrkan. Resterande hör till olika lokala religioner. De officiella språken är engelska och sesotho.
Huvudstaden Maseru ligger utmed gränsen i landets nordöstra del. Här bor knappt 200 000 invånare. Maseru är Lesothos enda egentliga stad. Resterande orter består av större byar. Maseru var från början en liten handelsstad.
Lesothos natur och klimat
Naturen i Lesotho består av mastiga berg och gröna dalar med flera vattenfall. Över tre fjärdedelar av landet ligger över 1 800 meters höjd. Lägsta punkten i landet är på 1 400 meter över havet och det området kallas låglandet. Högsta punkten är Thabana Ntlenyana som reser sig 3 482 meter över havsytan. De flesta tar sig fram genom att rida små ponnyer av rasen sothoponnyn.
Det finns stora betesmarker i landets dalgångar och många håller boskap i området. 11 % av landarealen är brukbar. Floderna Oranje och Makhaleng rinner igenom landskapet och gör landet rikt på vattenresurser. Klimatet i Lesotho är tempererat. Vintrarna är svala till kalla och ganska torra. Somrarna är fuktiga och varma. Årstiderna är på grund av landets läge en bit söder om ekvatorn omvända mot i Europa.
Lesotho – historia, ekonomi och kultur
Under kolonialtiden kallades Lesotho för Basutoland och var en engelsk koloni. Landet blev självständigt år 1966. Det har länge rått oroligheter i Lesotho. Sedan år 1993 är Lesotho demokratiskt uppbyggt och kungen har endast en formell maktposition.
Landets ekonomi bygger på jordbruk, djurhållning och gästarbete i Sydafrika. Det finns även en mindre mängd diamanter som utvinns i området. Inkomstskillnaderna är stora och nästan hälften av landets befolkning lever i fattigdom. Valutan är loti.
Språket sesotho var ett av de första i Afrika att få ett riktigt skriftspråk. Litteraturen i landet är därför en viktig del i kulturen. Tack vare den homogena befolkningen är landets identitetskänsla stark.