Nya Kaledonien är ett territorium med en huvudö vid namn Grande Terre och flera mindre öar i Oceanien i Stilla havet. Ögruppen ligger öster om Australien, söder om Vanuatu och sydväst om Fiji.
De flesta invånarna bor på huvudön Grande Terre. Totalt bor det drygt 220 000 invånare i området. Över 40 % av befolkningen är melanesier och nästan lika många har europeiskt ursprung. Det finns även grupper av wallisier, polynesier, indonesier och vietnameser i området. Det officiella språket är franska. Nästan alla invånare tillhör en kristen kyrka och över hälften hör till den romersk-katolska kyrkan.
Huvudstaden Nouméa ligger utmed huvudöns södra kust. Här bor 91 000 invånare.
Nya Kaledoniens huvudö hör till de större öarna i Oceanien
Nya Kaledoniens huvudö Grande Terre är en långsmal ö och en av de större i Oceanien. Ön var, liksom Nya Zeeland, från början en del av Australien, men har separerats från fastlandet genom landomflyttningar. Inlandet är bergigt. Högsta punkten på ön är Mont Panie som reser sig 1 628 meter över havet. Kusterna består av låglänt mark.
En stor del av den östra delen av Grande Terre är skogsbeklädd och består av regnskog. Den västra delen innebär ett torrare klimat och här finner man savanner. Bara en mycket liten del, knappt en halv procent, av marken är odlingsbar. De mindre öarna består av flera ögrupper, Belep, Loyalty Islands och Chesterfield Islands, samt en enskild ö Ile des Pins. Dessa öar är låglänta. Det finns också flera korallatoller. Kusterna utmed öarna erbjuder långa vita sandstränder med vajande palmer. Utanför kusten ligger en mängd korallrev med ett fantastiskt marint djur- och växtliv. Korallreven är några av de största i världen. Naturen i Nya Kaledonien är klassad som helt unik. Tack vare den skiftande naturen finns en enorm mångfald av olika arter i området. Här finns också en stor mängd endemiska arter, helt unika för Nya Kaledonien.
Nya Kaledonien – Historia och klimat
Nya Kaledonien har varit befolkad i nästan 50 000 år. Flera olika folkslag har efter det anlänt till området och befolkningen var, redan före européernas ankomst, en heterogen grupp. År 1853 blev området franskt och hit skickade fransmännen straffångar under hela 1800-talet. Under 1980-talet blossade det upp en önskan om att bli självständiga och man har numera en överenskommelse om en gradvis separering från den franska nationen. De slutgiltiga besluten om Nya Kaledoniens självständighet är satta till år 2018. Det lokala självstyret är stort.
Man får stora inkomster av sina nickelfyndigheter, som är en av de största i världen. Turismen är också en viktig inkomstkälla för befolkningen. Valutan är CFP-franc en speciell typ av franc som används av fristående territorium som ligger under fransk flagg.
Klimatet i Nya Kaledonien är tropiskt. Det är varmt och fuktigt året om men temperaturen mildras genom de passadvindar som sveper in över området under stora delar av året. Mellan november och mars kan tyfoner dra in över området och orsaka skador.